Alla är olika. Det är liksom den stora grundförutsättningen.
Tidigare har vi läst om Matchenimatchen-favoriten Glenn Hysén. Hur han var tvungen att gå på Arbetsförmedlingen. Detta trots han spelat i såväl Italien som i England. Tomas Brolin som var större än Zlatan spelade in 10 miljoner kronor under hela sin karriär. Kaffepengar för en sådan som Per Nilsson (tyska ligan och Hoffenheim). Brytningen kom någon gång efter USA-VM. Anledningarna var bland annat Bosman och att regeln om att max tre utlänningar per lag hävdes.
Kontentan är hur som att Per Nilsson aldrig behöver gå på arbetsförmedlingen.
Ett exempel på hur fel, eller kanske hur rätt det kan gå går att hämta från Sveriges 94-lag. Både Lasse Eriksson och Magnus Hedman var med i den svenska truppen som reservmålvakter. Lasse var den ständiga andremålvakten bakom Ravelli. Hans karriär började lacka mot sitt slut under VM. Hedman var up and coming. Riktigt färsk i laget. Under VM delade han bland annat rum med en annan nykomling, Jesper Blomqvist. Efter en vecka fick de två nog och frågade landslagets alltiallo om det var ok att de två fick ett varsitt täcke, det befintliga räckte inte till.
Lasse Erikssons karriär peekade när han spelade i Belgien (Charleroi 95-96) och Portugal (Porto 96-98) strax innan sekelskiftet. Trots proffskontraktet har Lasse varit tvungen att leta sig ett jobb efter karriären. Större delen av tiden har han varit sportchef i Hammarby. När stockholmsklubben fick dålig ekonomi lämnade Lasse till förmån för en tjänst som målvaktstränare för landslaget.
Att googla Lasse Eriksson är föga mer intressant än att googla sig själv (även om Lasse Eriksson är namne med en halvrolig komiker). Någon träff här och där men inte något Jonathan Johansson-rassel. Det går att få reda på att Lasse är med i en klubb som är förtjusta i en karaktär i Beck-filmerna. Det är han som är granne till Beck och vill bjuda på stänkare. Filmklubben träffas en gång om året och tittar på ett egenkomponerat klipp där de fört ihop alla grannens framträdanden. Lasse är gift med Anna, har tre barn: Filippa, Ellen och Nelly. Familjen bor i Saltsjö-Bo. Den forne landslagsmålvakten beskriver sig själv som positiv, rak och ärlig (alla tre betyder väl ungefär samma sak). Han är rädd för råttor och mest stolt över sin karriär.
Ja, ni förstår själva. Det verkar vara ett ganska normalt liv där ute i Saltsjö-Bo. Inga konstigheter. Lasse trivdes med tränaren Tommy Svensson, beundrar hur han skapade en vi-känsla. Och det är kanske en nog så god beskrivning över generationen som fanns innan fotbollsspelare blev välbetalda.
Magnus Hedman å andra sidan var den som till sist petade Ravelli från målvaktsposten i landslaget. Hedman var aktiv fram till för bara något år sedan (2006). Under åren hann han spela i Coventry, Celtic och Ancona. Han gjorde också ett kortare inhopp i Chelsea häromåret (fick en miljon i månaden) som fjärdemålvakt. Även efter karriären får Hedmans liv den bästa av människor att bli avundsjuk. Det är rock and roll hela vägen från Stureplan till Båstad.
Huruvida Magnus Hedman var en bättre målvakt än Lasse Eriksson tänker jag inte spekulera i.
Men även om Magnus Hedman i dag sägs ha gått i konkurs så gissar jag att han aldrig behöver ta ett jobb om han inte vill? Magnus Hedman har hunnit gifta sig med en av Sveriges då hetaste brudar – Magdalena Graaf. De har skiljt sig, gift sig igen och har nu slutligen lämnat varandra. Magnus har trots fram och tillbaka relationen med Magdalena hunnit avverka kändisbrudar som Denise Lopez och Linda Bengtzing. Han har dessutom blivit åtalad för doping eller narkotikabrott och varit med i någon sorts förening som är emot sådant (och givetvis fått sparken därifrån). Den forne landslagsmålvakten har under tiden också hunnit med att jobba som expertkommentator på TV4.
En av dem blev alltså en allmän person, idol och rikskändis medan den andra knegar. Vad är skillnaden?
Kanske är det så enkelt att Hedman har mer karisma/star quality än vad Eriksson har? De båda växte upp i stockholmsförorter, hade förkärlek för smutsiga knän och såriga armbågar. Vägen, har sedan skilt sig väsentligt. Kanske är det slumpen, kanske är pengarna en del av det? Klart är i alla fall att ingen av dem förmodligen vill byta liv med Andreas Isaksson. Mest kanske för att han är så otroligt dålig med fötterna?
/Sport-Anders
2 kommentarer:
Ang Hedman: Säga vad man vill om Magdalena, men felet hon gjorde var att hon föll för en simpel man. En mycket simpel man. Kan han hålla dig borta från skvallertidningarna ett tag? Det räcker nu.
Pelle Nilsson anser jag ha föga gemensamt med just Hedman, men jag förstår poängen. Det är stor skillnad idag jämfört med hur bronsmedaljörerna hade det. Och Hedman var den ende av dem som riktigt fick uppleva båda verkligheterna.
Skicka en kommentar