Igår var jag på 50-årskalas i Borlänge. Födelsedags barnet var Benny Astor, ordförande i IK Brages styrelse. När jag var liten hade pappa och Benny ett band tillsammans. De spelade karibisk musik - calypso, reggae, soca etc. Kort sagt kan man säga att IK Brage och reggaemusik är två saker som är av fundamental betydelse för mig. Det var en känslosam kväll, alltså. Mycket musik i baktakt. Mycket fotbollssnack. Mycket pilsner.
En rolig grej som hände var att jag för första gången någonsin hade ett samtal med Anders Sjöö. Han debuterade som vänsterback i Brage i slutet av åttiotalet, och han gjorde det med dunder och brak. Alla var överens om att här hade vi en stor talang. Sen åkte Brage ur allsvenskan. Många bra spelare lämnade Borlänge, men Anders Sjöö förblev Brage trogen. År efter år. Gosse, vad denna man har sprungit många mil på Domnarvsvallen. Alltid löpvillig, alltid alert. Dessvärre la han skorna på hyllan för ett par år sedan, men han kommer alltid vara en spelare man minns. Så här löd vårat samtal:
Ribban: Fy fan vad jag tycker du är bra!
Anders: Och du är så jävla cool! Det tycker min fru också! Tänk om vår son en gång kan bli lika cool som du! (Han syftar på att jag, brorsan och farsan tidigare på kvällen gick upp på scenen och rev av några låtar; en rocklåt, en calypsolåt och en reggaelåt).
Ribban: Fan vad du alltid sprang! Inställning är det viktigaste när man spelar fotboll! Det ska göra ont att möta Brage på Domnarvsvallen!
Anders: Vet ni (nu har brorsan också anslutit) varför jag var en så bra vänsterback? Vill ni veta hemligheten? Jo, det var för att jag aldrig slutade plåga mig själv. Jag slutade aldrig springa. Visst är det bra att jag ska träna Brage nu?
Ribban: Är det sant!? Fy fan vad coolt!
Anders: Det är just dom här sakerna jag vill lära unga spelare.
Ribban: Kul att ni gick upp till ettan i höstas.
Anders (allvarligt): Ja, men det räcker inte. Vi ska vinna i år igen.
söndag 27 januari 2008
måndag 21 januari 2008
Själens mörka natt
Vi på Matchen i matchen har ju tidigare slagit fast att Erik Edman i grund och botten bör klassas som poet. Vi har också dividerat fram och tillbaka kring huruvida hans kamp mot demonerna driver honom till självdestruktivt beteende. Mot denna bakgrund är det intressant att analysera Edmans förestående klubbyte. Han lämnar Rennes i konstens Frankrike för Wigan. Hallå, Wigan! Ett nedflyttningshotat, klart urtrist Premier League-lag. Erik kommer att förlora matcher i tre plusgrader och duggregn. Kontraktet löper över två och ett halvt år. Nästa år lär han harva runt i League Championship. I tre plusgrader. Och duggregn. Edmans egen kommentar är: Det känns tryggt (DN). Hur mår egentligen Erik Edman? Vad vill han bevisa med det här?
tisdag 15 januari 2008
2008 kan börja
Julen kom med influensa och datorn hemma har kraschat. Inte undra på att jag inte bloggat på så länge. Sitter på jobbet och har lunch och känner att det är dags att göra come back. Tänkte ta upp tre saker i samband med idrottsgalan, som var igår.
1. Zlatan vann Jerring-priset - något jag inte vågade hoppas på! Tänker inte tycka så mycket kring huruvida man bör förakta svenska folket för att de bara röstar på Kallur hela tiden, trots att andra presterar bättre. Tänker bara tycka om Zlatan! Någon som har tänkt på att han har börjat skratta åt sig själv? Flera gånger igår sa han lite halv-lökiga saker varpå han slängde huvudet bakåt och garvade när han förstod hur det han nyss sa lät. Han känns ruskigt harmonisk för tillfället. Fan vad jag hoppas att han kommer slakta i EM!
2. Under ett av galans musiknummer svepte kameran över publiken och lyckades fånga Stefan Holm när han klappade takten. Eller, försökte klappa takten. Han kunde nämligen inte det, vilket jag tycker gör honom ännu roligare än vad jag tyckt förut. Jag tror att Stefan Holm kommer bli expertkommentator för SVT efter karriären. Han kommer bli en sådan där typisk autist-kommentator som droppar konstig statistik och känns krystad när han är i bild. Jag tycker uppriktigt sagt det är lite osidat att Holm har fru och barn. Men det är samtidigt vackert att samhället har plats för annorlunda människor. Holm är svensk idrotts egen Rain man.
3. Charlotte Kalla är ful-snygg. Har alltid varit svag för ful-snygga tjejer.
1. Zlatan vann Jerring-priset - något jag inte vågade hoppas på! Tänker inte tycka så mycket kring huruvida man bör förakta svenska folket för att de bara röstar på Kallur hela tiden, trots att andra presterar bättre. Tänker bara tycka om Zlatan! Någon som har tänkt på att han har börjat skratta åt sig själv? Flera gånger igår sa han lite halv-lökiga saker varpå han slängde huvudet bakåt och garvade när han förstod hur det han nyss sa lät. Han känns ruskigt harmonisk för tillfället. Fan vad jag hoppas att han kommer slakta i EM!
2. Under ett av galans musiknummer svepte kameran över publiken och lyckades fånga Stefan Holm när han klappade takten. Eller, försökte klappa takten. Han kunde nämligen inte det, vilket jag tycker gör honom ännu roligare än vad jag tyckt förut. Jag tror att Stefan Holm kommer bli expertkommentator för SVT efter karriären. Han kommer bli en sådan där typisk autist-kommentator som droppar konstig statistik och känns krystad när han är i bild. Jag tycker uppriktigt sagt det är lite osidat att Holm har fru och barn. Men det är samtidigt vackert att samhället har plats för annorlunda människor. Holm är svensk idrotts egen Rain man.
3. Charlotte Kalla är ful-snygg. Har alltid varit svag för ful-snygga tjejer.
lördag 5 januari 2008
Från oss alla, till er alla – en nyårsintervju med Glenn Hysén
Inför julen kom vi på matchenimatchen på en lika briljant som självklar idé. Den löd: från oss alla till er alla – en julintervju med Glenn Hysén. Det som först gick så enkelt med Glenns mobilnummer från en förstående tjej på Viasat Sport blev till en komplicerad kamp mot klockan. Glenn är en upptagen man och det sista försöket på eftermiddagen den 23 december slutade med ett redan klassiskt Glenncitat. Han sa: ”alltså, jag har aldrig förstått mej på all julhysteri, folk är ju fan som djur. Men ungarna tycker fortfarande att det är viktigt med julklappar och man vill ju att dom ska bli glada. Fan, jag vill bara komma hem, sätta mig i fåtöljen och hälla upp en stänkare så att jag kan slappna av.” Det blev inte heller tid till intervju i mellandagarna som vi hoppats på. Men i förmiddags fick vi några minuter med Glenn. Så från oss alla, till er alla – ett riktigt gott nytt 2008!
”Hej Glenn! Det är Johan här igen, från matchenimatchen.”
”Ja, hej! Ledsen att jag kunnat förrän nu. Det har varit så jävla mycket. Och jag ska iväg här om en stund igen.”
”Inga problem. Men vi går rakt på frågorna så ser vi hur mycket vi hinner med.”
”Ja, kör på bara.”
”Jag och min vän Ribban, som också skriver för matchenimatchen, är båda musiker och har pratat mycket om fildelning, alltså när man laddar ner musik från nätet utan att betala artisten; vad tycker du om det?”
”Ja alltså, sånt kan jag ingenting om. Det är ungarna som håller på med sånt. Men ska jag vara ärlig så har jag en ipod med mej när jag reser, med musik som mina barn lagt in. Var den musiken kommer ifrån vet jag inte, säkert är en del nerladdat. Men jag tycker att man ska köpa skivor, rätt ska vara rätt. Egentligen är det ganska solklart tycker jag.”
”Ribban, min vän alltså, lyssnar mycket på reggae, vad lyssnar du på? Har du någon favoritartist? Kanske en skiva som betytt mycket?”
”Jag är nog allätare, lyssnar egentligen på allt. Ja, förutom reggae då, haha. Men jag har en skiva med Tracy Chapman, heter hon så?, som jag och Helena ofta lyssnar på om vi äter middag. Men jag vet inte om den betytt nåt särskilt mer än att jag tycker om den. Helena lyssnar mycket på Rolling Stones och sån gammal skön rock, det gillar jag också. Annars är det musiken jag har i ipoden och vilka artister det är har jag ingen aning om.”
”Jag är inte så mycket för reggae jag heller, gillar mer blues. Men en helt annan sak; har du testat något av Glenns Strömbergs pastarecept?”
”Haha, jag har inte lagat själv, men jag har faktiskt ätit middag hos honom några gånger och varje gång har han lagat pasta. Han lagar jävligt god mat, det kan man inte ta ifrån honom.”
”När ni träffas i familjen måste det bli väldigt mycket fotbollssnack, vi inbillar oss att det kan bli lite trist och förutsägbart i längden för Helena – stämmer det?”
”Nej, nej. Tvärtom. Hon är värst! Omöjlig att stoppa. Hon är den största tyckaren jag känner och hon tycker aldrig som jag. Men det är å andra sidan något jag uppskattar med henne, att hon går sin egen väg. Det har hon alltid gjort.”
”Du är en sådan passionerad fotbollsälskare. Vi möter ofta människor som inte förstår varför vi lägger ner så mycket tid på att titta på fotboll. Vad tycker du man kan säga som försvar?”
”Alltså, vissa gillar inte sport och det är ju tråkigt för dom. Jag brukar säga att sport är som konst, att allt kan hända, att det är det som är så fascinerande. Men man kan sällan övertyga någon genom att prata. Det bästa är att se en match på plats i Milano eller Madrid eller i Premier League, stämningen på Anfield Road är magisk. Det är först då, på plats, som man förstår hur stort det är.”
”Vi ha spekulerat i vad du skulle ha blivit om du inte blivit fotbollsspelare och kommit fram till veterinär. Låter det rimligt?”
”Haha, nej nej nej. Jag har funderat mycket på det där och har ärligt talat inget bra svar. Jag har stor respekt för dom som är lärare, kanske skulle jag ha blivit lärare. Men det var egentligen aldrig något snack, jag skulle bli fotbollsspelare, så var det bara.”
”Det har varit mycket snack om fotbollsspelare festvanor på sista tiden och jag har själv läst intervjuer när du berättar om sjöslag ni hade i Liverpool. Men vi undrar om du någonsin provat hasch?”
”Nej nej, aldrig droger, sånt är livsfarligt! Det börjar med hasch och slutar med heroin! Det är stor skillnad på droger och alkohol. Men det är klart att för mycket alkohol inte heller är bra. Och som nu, som spelarna verkar hålla på nu, som med Manchester Uniteds julfest till exempel, det är ren idioti. Jag menar, hur kul tror du det är när polisen kommer till festen egentligen. Att vakna upp i en fyllecell med våldtäktsanklagelser och grejer, fan det finns gränser, eller hur?”
”Inte så kul… Vi ha kommit fram till vår sista fråga. Så slutligen, ett nytt år Glenn – vad har du för förhoppningar inför 2008?”
”Tja, man tänker inte så mycket på det där nu när man börjar bli gubbe, haha. Men fotbollsmässigt hoppas jag att vi går till semi i EM. Gruppen är en drömgrupp och tar vi bara en av dom stora drakarna i kvarten kan allt hända.”
”Hej Glenn! Det är Johan här igen, från matchenimatchen.”
”Ja, hej! Ledsen att jag kunnat förrän nu. Det har varit så jävla mycket. Och jag ska iväg här om en stund igen.”
”Inga problem. Men vi går rakt på frågorna så ser vi hur mycket vi hinner med.”
”Ja, kör på bara.”
”Jag och min vän Ribban, som också skriver för matchenimatchen, är båda musiker och har pratat mycket om fildelning, alltså när man laddar ner musik från nätet utan att betala artisten; vad tycker du om det?”
”Ja alltså, sånt kan jag ingenting om. Det är ungarna som håller på med sånt. Men ska jag vara ärlig så har jag en ipod med mej när jag reser, med musik som mina barn lagt in. Var den musiken kommer ifrån vet jag inte, säkert är en del nerladdat. Men jag tycker att man ska köpa skivor, rätt ska vara rätt. Egentligen är det ganska solklart tycker jag.”
”Ribban, min vän alltså, lyssnar mycket på reggae, vad lyssnar du på? Har du någon favoritartist? Kanske en skiva som betytt mycket?”
”Jag är nog allätare, lyssnar egentligen på allt. Ja, förutom reggae då, haha. Men jag har en skiva med Tracy Chapman, heter hon så?, som jag och Helena ofta lyssnar på om vi äter middag. Men jag vet inte om den betytt nåt särskilt mer än att jag tycker om den. Helena lyssnar mycket på Rolling Stones och sån gammal skön rock, det gillar jag också. Annars är det musiken jag har i ipoden och vilka artister det är har jag ingen aning om.”
”Jag är inte så mycket för reggae jag heller, gillar mer blues. Men en helt annan sak; har du testat något av Glenns Strömbergs pastarecept?”
”Haha, jag har inte lagat själv, men jag har faktiskt ätit middag hos honom några gånger och varje gång har han lagat pasta. Han lagar jävligt god mat, det kan man inte ta ifrån honom.”
”När ni träffas i familjen måste det bli väldigt mycket fotbollssnack, vi inbillar oss att det kan bli lite trist och förutsägbart i längden för Helena – stämmer det?”
”Nej, nej. Tvärtom. Hon är värst! Omöjlig att stoppa. Hon är den största tyckaren jag känner och hon tycker aldrig som jag. Men det är å andra sidan något jag uppskattar med henne, att hon går sin egen väg. Det har hon alltid gjort.”
”Du är en sådan passionerad fotbollsälskare. Vi möter ofta människor som inte förstår varför vi lägger ner så mycket tid på att titta på fotboll. Vad tycker du man kan säga som försvar?”
”Alltså, vissa gillar inte sport och det är ju tråkigt för dom. Jag brukar säga att sport är som konst, att allt kan hända, att det är det som är så fascinerande. Men man kan sällan övertyga någon genom att prata. Det bästa är att se en match på plats i Milano eller Madrid eller i Premier League, stämningen på Anfield Road är magisk. Det är först då, på plats, som man förstår hur stort det är.”
”Vi ha spekulerat i vad du skulle ha blivit om du inte blivit fotbollsspelare och kommit fram till veterinär. Låter det rimligt?”
”Haha, nej nej nej. Jag har funderat mycket på det där och har ärligt talat inget bra svar. Jag har stor respekt för dom som är lärare, kanske skulle jag ha blivit lärare. Men det var egentligen aldrig något snack, jag skulle bli fotbollsspelare, så var det bara.”
”Det har varit mycket snack om fotbollsspelare festvanor på sista tiden och jag har själv läst intervjuer när du berättar om sjöslag ni hade i Liverpool. Men vi undrar om du någonsin provat hasch?”
”Nej nej, aldrig droger, sånt är livsfarligt! Det börjar med hasch och slutar med heroin! Det är stor skillnad på droger och alkohol. Men det är klart att för mycket alkohol inte heller är bra. Och som nu, som spelarna verkar hålla på nu, som med Manchester Uniteds julfest till exempel, det är ren idioti. Jag menar, hur kul tror du det är när polisen kommer till festen egentligen. Att vakna upp i en fyllecell med våldtäktsanklagelser och grejer, fan det finns gränser, eller hur?”
”Inte så kul… Vi ha kommit fram till vår sista fråga. Så slutligen, ett nytt år Glenn – vad har du för förhoppningar inför 2008?”
”Tja, man tänker inte så mycket på det där nu när man börjar bli gubbe, haha. Men fotbollsmässigt hoppas jag att vi går till semi i EM. Gruppen är en drömgrupp och tar vi bara en av dom stora drakarna i kvarten kan allt hända.”
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)