Lördagskväll utan några planer förvandlades till en nostalgitripp genom TV-sportens VM-krönika 2006. Några iakttagelser:
• Det är underbart att höra Chris Härenstam. Han må vara en tönt, men han älskar verkligen fotboll!
• Krönikan avnjutes med fördel med med hörlurar för att soundtracket verkligen ska gå fram. Det känns ju lite vanskligt att uttala sig om såna här saker när man delar blogg med två musikaliska maestron, men jag vågar ändå credda musikpåläggen. De är riktiga stämningshöjare!
• Förlusten mot Tyskland är fortfarande mest Olof Mellbergs och lite Kim Källströms fel (men Mellberg har jag som bekant förlåtit efter sommarens EM).
• Nästan alla chanser går genom Zlatan i då han är på plan. Han var typ invalid men ligger bakom nästan allt.
• Italiens straff mot Australien är inget straff. Jag fattar inte att jag inte insett det tidigare. Tacklingen kommer ju i det tidigare skedet, sen ligger ju spelaren bara där och blir påsprungen.
• Henkes straff mot Tyskland är däremot straff – jag var mer osäker på det förra gången jag såg det – men själva straffen är sjukt irriterande. Det är som att han inte vill göra mål. Och sättet han snackar efteråt om den (”Det är klart det är aldrig kul att missa en straff, men det är inget jag kan göra åt det nu” [på släpig skånska]) förstärker ju det intrycket.
• Sist och viktigast: Fotbollsjournalister än såna moralister. Rickard Ekman inleder med att oja sig över hur Zinedines skalle är allt man minns från turneringen, och hela krönikan avslutas med att han säger ”Allt det vackra finns där men överskuggas av fyrbarnspappan Zinedine Zidane, som kunde ha slutat på topp men valde våldet.” Däremellan hinner Lindeborg kalla Holland-Portugal för ”mästerskapets tråkigaste match” på grund av alla varningar. Jag såg den matchen och jag älskade den och hoppades att den aldrig skulle ta slut för att det var så underhållande! Och jag vill inte framstå som någon våldsromantiker, men Zinedines skalle var ju förvisso grymt korkad, men hade utan tvivel episka kvaliteter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Zidanes skalle kommer i framtiden kallas:
"Guds Skalle"
Jag tycker att moralismen i denna krönika förstör ganska så mycket. Det verkar som att de inte vill skildra världsmästerskapet utan mer visa alla pojkar där ute som gillar fotboll att det är inte så här man gör.
På ett sätt älskar jag skallen, den känns genuin, sortin känns vacker ändå. "Guden" Zidane, den bästa spelaren under hela VM, han som spelat ut Brasilen på egen hand knäcks i all sin mänsklighet och med en rejäl (och med stolt) dansk skalle så försvinner han bort ifrån fotbollen. Kan det bli mer mytiskt?
emil: ja, du har rätt. det är svensk television ute på uppfostrings-uppdrag. staten ska lära oss att umgås. det osar 70-tal.
Skicka en kommentar