Den irrationella kraften

Det har i ca tio år (min uppskattning) pratats om den geniala, irrationella fotbollsspelaren. Det är dags att problematisera detta. Jag kan köpa att spelare, ledare och kommentatorer behöver enkla uttryck som snabbt kan förklara något ganska komplicerat. Snett inåt bakåt, liksom. Men med irrationell känns det lite fånigt. Det som avses är ju att den irrationelle fotbollsspelaren tänker annorlunda och söker lösningar och spelvägar som inte är på förhand givna, i syfte att lura motståndaren. Detta är ju, om vi ska vara petiga, väldigt rationellt. Kreativ vore väl en vettigare benämning?

Det är även dags att göra en höna av en fjäder. Det är ju det som är meningen med livet. Vi ska i några enkla exempel titta på hur en - verkligt - irrationell fotbollsspelare skulle kunna uppträda.

1. Istället för att förvalta ett friläge springer spelaren ner till hörnflaggan och tillber avguden Baal.

2. Istället för att fullfölja ett påbörjat väggspel går spelaren till sidlinjen och gör upp eld.

3. Istället för att ställa sig i muren när motståndarna slår en frispark ställer sig spelaren i mittcirkeln och gör fysiska gestaltningar av de fyra årstiderna.

Att kapa ett twitterkonto

Anders Svensson började twittra strax efter jul. Eller: han gjorde INTE det. Men någon började twittra i hans namn, fejk-twittrade som Anders Svensson.

Men det är ingen enkel konst att fejktwittra. Det kräver ett stort mått av inlevelse, fantasi, empati. För att det ska bli trovärdigt måste man tränga sig in i personens hjärna och fundera: "hur skulle Anders ha tänkt här? Vad skulle Anders ha sagt?"

Den eller de som fejktwittrade som Anders Svensson gjorde en fantastisk insats.

Ta bara presentationen:

"Footballer for swedish IF Elfsborg and Sweden national team. Middle-aged and happy."

Kan det bli mer Anders?
Eller vad sägs om tweet nr 7:

"Flickvännen försökte börja på det undre laget fast romrussin och höstnougat var kvar!"

För att inte tala om:

"Ätit rester av julmaten och nu sitter jag och läser en trevlig bok som jag fick i julklapp"

Fejktwittrarna drog igång ett spännande projekt som, om det fått fortsätta, hade kunnat ge oss viktiga inblickar i ett av svensk fotbolls allra intressantaste psyken.

Fotbollsglass

En bekant la nyligen fram en teori om att Kim Källström på gammalt hederligt vis är Fotbollskille, med stort F, 4-real, 4-life. Kim älskar, med andra ord, fotboll över allt annat. I omklädningsrummet med landslaget vill några prata tatueringar, några prata familj, några prata om nya Coldplay-skivan. Inte Kim. Han vill prata fotboll. Kim spelar fotboll, tittar på fotboll, pratar om fotboll, drömmer om fotboll. Att, likt Zlatan, påstå att fotboll inte längre känns lika roligt som förr, eller att, likt Ljungberg, drömma om en karriär inom mode finns icke på kartan. Kim. Älskar. Fotboll.

Min bekanta lät rörd när han la fram teorin. Det var som att han hade ramlat över essänsen av essänsen av fotboll. Han menade att man ska förstå Fotbollskillen i konsrast till alla "matsrubarthar". Matsrubarthen är genomtänkt långhårig och har creddiga intressen. Matsrubarthen gillar tjejer. Matsrubarthen ägnar sig inte åt en veckas mental självspäkning efter en misslyckad hörna. Matsrubarthen tänker på annat än fotboll ibland.

Teorin kröntes med ett konkret exempel. Om GB hade en glass som hette Fotbollsglass, så skulle Kim aldrig ens överväga att någon gång köpa en annan glass. Inte ens om han egentligen ogillade smaken.

Spansk logik

Kim eller Pontus

Höst, EM-kval, Ola Toivonen och kilovis av lösviktsgodis. Vad är bättre än att börja med Anders Svensson och den nya landslagsdräkten. Vicekaptenen kommenterar själv.

Vad innebär det att spela i en ny landslagsdräkt?

- Det ger automatiskt en nytändning. Man kan tro att känslan i varje matchdräkt är densamma, men faktum är att man ganska snabbt känner de förbättringar som har gjorts på utrustningen när man spelar. Sedan kan jag personligen också tycka att det nya matchstället är rätt snyggt. Det är klassiskt.

Ribban summerar

Känns på sin plats att göra någon typ av summering av detta VM. Rakt från magen. Ren freestyle.

Turneringens tre bästa spelare
1. Forlán
2. Puyol
3. Casillas

Turneringens största axelryckningar
1. Vuvuzelan
2. Jens Lind-reportagen
3. Perlskog/Fjellström (1+1 blev 0,5)

Turneringens snyggaste dräkter
1. Frankrikes vita bortaställ
2. Spaniens mörkblå bortaställ
3. Spaniens rödblå hemmaställ

Bubblare i föreg. kategori
Paraguay, Tyskland (svarta bortastället), England

Bästa kommentatorscitat
"Målrekordet i VM:s historia är 15 mål och innehas av Ronaldo - och då menar jag den riktiga Ronaldo." Robert Perlskog

Om TV-vinjetten
Tänk att man alltid kommer att tänka på Lejonkungen när ett stycke musik ska skapa en afrikakänsla.

Om Maradona
Synd på sätt och vis att han inte fick föra Argentina längre i turneringen, men petar man Cambiasso (yxmördaren från Patagonien) så får man stå sitt kast. För övrigt tyckte jag det var roligt när han förklarade att han inte var bög för att han pussat sina spelare. Som alibi nämnde han sin vackra unga flickvän Victoria (blond).

Bästa kommentatorsduon
Staffan och Glenn. Börjar jobba upp en skön dynamik. Gillar att Staffan gjort ett nummer av att Glenn fyllt 50. Älskar när Glenn börjar en mening med: "Nu är det så här, Staffan...".

Misslyckande man beklagade
Rooney

Misslyckande man skrattade rått åt
Ronaldo

Bästa matchen i matchen-begrepp
Dödens gren

Världens bästa land
Uruguay

Avslutningsvis ska det också sägas att VM fick ett poetiskt slut. Iniesta (den gode) fick avgöra mot Holland (de onda). På samma sätt som när Barcelona vinner Champions League kan man inte annat än konstatera att det är trevligt när juste välspelad fotboll räcker längst.

Sommarens egentliga höjdpunkt

I skuggan av Uruguays framfart i VM har sommarens egentliga höjdpunkt rullat igång: Tour de France. I dag är det dags för den första ordentliga bergsetappen. Kommer Contador att attackera Schleck, eller är utförsåkningen efter sista högkategorifjället för lång för att köras ensam. Ja, om han nu klarar av att rycka. Spänningen är olidlig.